Skivarkurs

I veckan började jag på Jorun Modéns författarkurs 2.  Första chatten var i tisdags och det verkar vara ett härligt och skrivarglatt gäng. De första övningarna var att fulskriva under fem minuter med hjälp av en startmening. Vad innebär det då att fulskriva? Jo, man sätter en timer på fem minuter och börjar bara skriva, utan att tänka eller bry sig om stav fel eller skrivregler. Den jag valde började med meningen: Sprickan i väggen vidgades och … 

Så här blev min text:

Sprickan i väggen vidgades och jag grep tag i Annas arm. Det knakade i väggen och puts ramlade ner från taket. Sen blev det tyst. Sakta närmade vi oss sprickan. Anna drog i mig när ett hasande ljud hördes från andra sidan. Vad kunde det vara? Jag släppte Annas arm och närmade mig sprickan så tyst jag kunde. Det lät som om någon andades ansträngt, sen började någon eller något att krafsa på väggen. Idén att åka till den gamla stugan vid sjön kändes med ens inte alls lika bra som innan de kom dit. Jag tog ändå mod till mig och närmade mig ytterligare. Flämtandet upphörde och jag väntade spänt.
”Nina … “, viskade Anna. Ett öga stirrade på oss genom sprickan.

När man har skrivit sina övningar så lägger man upp ett litet meddelande om det så kurskollegorna kan gå in och läsa och kommentera. Det är alltid lite pirrigt och spännande att läsa de andras kommentarer.  Men jag blev mycket lycklig över kommentarerna jag fick och framförallt av Joruns:

”Du skriver flyhänt och med magnetism, min största invändning är att det tog slut … så nyfiken jag blev ?”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *